/>
loading...

Psoriasis - Hudbesvär - Glutenintolerans - Celiaki




Bland några av de inflammatoriska hudsjukdomarna där man tydligt sett en förbättring på gluten kost, är psoriasis är en av de viktigaste. Psoriasis är en vanlig kronisk återkommande inflammatorisk sjukdom i huden, som drabbar minst 2 % av befolkningen i allmänhet.
Hos vissa patienter har även leder drabbats (psoriasisartrit) och då med en tydlig försämring av livskvalitet.

Psoriasis är en immunologisk sjukdom vilket kännetecknas av att Th1 och Th17–lymfocyter (undergrupper till T-celler T- lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som utgör en del av den adaptiva delen av kroppens immunförsvar) starkt bidrar till utvecklingen av psoriasis genom frisättning av inflammatoriska cytokiner, som främjar ytterligare rekrytering av immunceller och en ihållande inflammation.

Den centrala rollen hos immunsystemet vid psoriasis bekräftas också av samband med andra immunologiska sjukdomar. Behandlingen av psoriasis har ofta varit svårt, även om celiakipatienter med psoriasis oftast visar en förbättring genom en glutenfri kost, så finns patogenetiska skillnader jämfört med psoriasispatienter som inte har celiaki.

För närvarande är dock förhållandet mellan celiaki och psoriasis fortfarande kontroversiellt för forskningen, eftersom det finns få uppgifter tillgängliga i litteraturen, och en del forskare menar att denna förening anses vara en ren tillfällighet.

År 2001 visade en iransk studie en prevalens av celiaki hos 4,34 % av 92 psoriasispatienter som ingick i studien, men man förnekade en ökadförekomst av celiaki hos iranska psoriasispatienter. Men år 2009 bekräftade en asiatisk studie, en ökad förekomst av celiaki hos patienter som drabbats av psoriasis, med en prevalens som varierar från 0 till 29 % mot 0-11 % av friska kontroller.

Tre olika hypoteser har föreslagits av forskarna som kan spela en roll vid psoriasis:

1. En mindre onormal intestinal permeabilitet (läckande tarm), som ofta kan påvisas/misstänkas både vid psoriasis och celiaki, skulle kunna vara en utlösande faktor mellan celiaki och psoriasis.

2. Att T-celler spelar en viktig roll för uppkomst av både psoriasis och celiaki. En ökning av antal T CD4 +-celler (minnes-T-celler är en undergrupp av antigen (specifika) T-celler som kvarstår under lång tid efter en infektion har tagits om hand) i blodet, hos psoriasispatienter har dokumenterats. Hos celiakipatienter inducerar gliadin en påverkan av T- CD4 +-celler och detta kan spela en roll i utvecklingen av psoriasis och hudlesioner.

3. Att psoriasisfläckar hos celiakipatienter kan relateras till D-vitaminbrist, som ses både vid celiaki och vid psoriasis, men tyvärr ifrågasätter man inte hur bristen uppstått.

Dessutom har de senaste studierna av psoriasis betraktat tillståndet som en del av glutenkänslighet, i vart fall hos en undergrupp av patienter.

Hos de patienterna tror man att immunsvaret mot gluten istället kan visa sig på huden, eller att TG (transglutaminas) antagligen inte var det främsta målet för det immuna svaret, eftersom 16 % av patienterna med psoriasis har befunnits visa höga halter av IgA och eller IgG- antikroppar mot gliadin, och då i frånvaro av anti-TG-antikroppar. Uppmätta höga nivåer av antikroppar mot gliadin sjönk påtagligt när patienterna sattes på en glutenfri kost.

Slutsats:

Trots att kunskapen om patogena, epidemiologiska, kliniska och diagnostiska aspekter av celiaki snabbt ökat på senare år, men fortfarande är möjliga mekanismer som är involverade i association med andra sjukdomar och i synnerhet med dermatologiska sjukdomar (hudsjukdomar), oklara för forskare.

Flera hypoteser har föreslagits beroende på typen av förening, men det mest sannolika enligt många forskare kan innebära både en genetiskt betingad brist på mekanismer för upprätthållande av en immunologisk tolerans, som därmed ökar risken för autoimmunitet och en intestinal permeabilitet (läckande tarm).

Detta kan tillåta passage av endogena eller exogena antigener rakt ut i blodet, där det kan framkalla det immunologiska svaret, med hudförändringar och en skadad tarm som ger vitamin och aminosyrabrister genom malabsorption hos den som utvecklat celiaki.

När det gäller hudsjukdomar överlag så är det viktigt att veta om att en diagnos av hudsjukdomen Dermatitis herpetiformis som nästan alltid är förknippad med celiaki, faktiskt också anses vara en specifik markör för celiaki, även kallat hudceliaki.

Identifiering av andra dermatologiska tillstånd som förknippas med glutenkänslig enteropati kan bli betydande, om fokus läggs på vikten av ett nära samarbete mellan gastroenterologer och dermatologer.

Forskarna förklarar ” Som en följd av våra fynd föreslår vi screening för celiaki hos patienter som drabbats av psoriasis, särskilt fall som är resistenta mot vedertagna terapier”. Detta bör ge en eftertanke åt alla som drabbats att se över sin kosthållning.

Teorier om svampangrepp (Candida)

Candida är en typ av jästsvamp som på latinet betyder "the glowing white" (den bländande vita) och den kan skapa infektioner ofta immunbaserade, både inuti och utanför kroppen (huden). Candida kan hållas i balans av goda bakterier och jäster, men den är missförstådd och sällan diagnostiserad. Orsaker till att den tar fart är antibiotika, medicinering, alkohol, fel kost, stress, socker och osund livsföring med mera som göder Candidan och som i sin tur kan ge upphov till kroniska sjukdomar.

Candidan är vad man vet skicklig på att invadera immunförsvaret och sprida sig när den får fäste och övertag. Det finns många symptom som kan vara tecken på Candida och överväxt och de vanligare är t.ex: trötthet, uppblåsthet, gaser, matallergier, ångest/depression, begreppet "hjärndimma", muskel- och ledsmärtor, huvudvärk, akne, klåda, dåliga naglar, ökat sockerbehov, bihåleinflammationer, psoriasis med mera.

Teorier om citronsyra E330

Många med hudbesvär menar att även citronsyra är en bidragande orsak eller orsak till förvärrade besvär. Citronsyra E330 utvinns/tillverkas ur svartmögel (mögelsvampen Aspergillus niger) ett slags inomhusmögel. Därför anses faktiskt citronsyran som skadlig för kroppen och framkallar mycket allergier, speciellt hos de som är känsliga. Citronsyran finns även i hudvårdsprodukter, allergimediciner och kosttillskott. Då kallas det ofta citrat eller citric acid. En sak att se över i sin dagliga kosthållning och kanske undvika?

Givetvis bör en individ som drabbats av psoriasis överväga en period av minst 6 månader på en glutenfri kost för att utröna effekten. De som återkopplat till mig efter att ha infört en glutenfri kost har majoriteten berättat att besvären lindrats högst påtagligt och hos en del näst intill försvunnit helt. Vissa har även uteslutit processat mejeri utöver gluten för att sedan märka stora skillnader i sina besvär. Det kan ha sin förklaring i att fynd visar att komjölk innehåller bioaktiva molekyler som verkar på mänskliga hudceller.

*Vill du läsa mer i ämnet samt hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter så kan du göra det i den mest omfattande bok författaren Michael Håkansson släppte den 15 januari 2017. I augusti släpptes också Stora Kosthandboken.

Du hittar dem här: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter





















Iklan Atas Artikel

https://mesinmotor12.blogspot.com/

Iklan Tengah Artikel 1

loading...

postingan klan

loading...

Iklan Bawah Artikel

loading...