/>
loading...

Celiaki – glutenintolerans – malabsorption - dåliga kostvanor och brister på B-vitaminer




Det är rätt svårt att exakt ange hur många B vitaminer som finns. Från början var det bara ett enda - det som Eijkman 1897 förstod fattades i polerat ris. Fast han visste förstått inte att det var ett vitamin. Namnet "vitamin" uppfanns först 1911 av Funk och Mc Collum och Davis bidrog med "vattenlösligt B vitamin" år 1915. Då man fick bättre analysmetoder och apparater avslöjades att B-vitaminet innehöll flera olika komponenter. Problemet löstes genom att sätta till siffror efter bokstaven: B1, B2, B3 och så vidare.

Men i de nya ämnena upptäcktes ännu flera särskilda vitaminer och till slut gav man upp och började ge dem enkla kemiska namn. Men fortfarande är många B vitaminer under ett namn en grupp och somliga anses av några forskare inte ens vara vitaminer. Därför råder en viss förvirring beträffande både namn och antal. Här kommer de mest kända att tas upp under de numera erkända namnen.
B1, tiamin
B2, riboflavin
B3, niacin (där niacinamid är den naturliga, och intracellulära formen /TS)
B5 pantotensyra
B6 pyridoxin
Folinsyra (B9)
B12 kobalamin
Biotin
Kolin
Inositol
Paraaminobensoesyra (PABA).


B-vitaminerna samarbetar intimt med varandra och det ser ut som om de behövs i en viss inbördes mängd och balans. Därför kan för mycket av några B vitaminer och för lite av andra förorsaka brist på samtliga. Detta undviker man bäst genom att äta naturliga födoämnen där B vitaminerna från början förekommer i rätt balans. De ansvariga för hälsoupplysningen i vårt land säger att B vitaminerna förekommer i så riklig mängd i kosten att tillskott egentligen inte behövs.


Numera finns bara fyra pålitliga källor till samtliga B vitaminer, nämligen
öljäst, lever, vetegrodd och opolerat ris. B12 vitaminet finns rikligt bara i lever.
De svenskar som dagligen äter dessa födoämnen är säkert lätt räknade.
Bristen på B vitaminer är allmän. De förekommer så lite i kosten att det är
svårt att fylla behovet på ett naturligt sätt. Melass, som var enda
sötningsmedlet förr i tiden, innehöll mycket B vitamin. Det vita sockret vi
numera äter innehåller inget B vitamin eller någon näring överhuvudtaget.

Det ökar tvärtom behovet av B vitaminer. B vitaminerna förstörs av kemiska tillsatser i kosten.

Det stora problemet med modern kost är att näringsämnena i hög grad är borttagna ur den och än svårare sits har den intoleranten där kosten i ett slag blev näringsfattig vid omläggning och tillskott krävs. Så mycket som 2/3 av kalorierna kommer numera från näringsfattiga livsmedel. I stället finns kemiska tillsatser som ytterligare förstör vitaminerna i kroppen, som exempelvis nitriter, sulfiter och av droger som antibiotika. En hög procent försvinner vid kokning eftersom de är vattenlösliga.




Detsamma är fallet med så gott som alla droger / mediciner. Att de rekommenderade dagliga mängderna av B vitaminerna är för lågt satta gör inte bristen mindre. Den döljs bara.




Här nedan följer rekommendationer, som de flesta moderna forskare är rätt ense om. B1 4 mg, B2 5 mg, B6 10mg, B12 15mg, biotin 300mg, folinsyra 4mg, niacin 50mg, pantotensyra 50mg, kolin 1000 mg, inositol 1000mg och paba (paraaminobensoesyra) 50mg.




Behovet av B vitaminer är emellertid individuellt. Den som har hårt arbete
behöver mera. Den som sover lite behöver mera. Stress ökar behovet.
Vatten och särskilt kaffe och alkohol sköljer ut vitaminerna ur kroppen.
Rekommendationerna kan därför bara vara allmänna.Varje cell i kroppen
behöver B vitaminer, de ingår i olika enzymsystem. Brist på B vitaminer
gör därför att hela kroppen påverkas till det sämre i ungefär samma grad.
Symtomen är därför allmän kraftlöshet och svaghet.


B3-NIACIN botgöring för personlighetsklyvning.
Förr trodde man att pellagra var en ärftlig sjukdom, eftersom vanligen alla i

släkten fick den. Andra trodde att pellagra spreds av parasiter, eftersom
hela familjen hade den. Numera vet man att det är en bristsjukdom.
Fortfarande har man samma inställning till många sjukdomar, exempelvis
diabetes, allergier och cancer. Så småningom lär man sig upptäcka att det
varken beror på virus eller ärftlighet, utan på näringsbrist som ofta uppstår
genom en skadad tarm.





Pellagra beror på brist på B3 vitaminet, Niacin. Det har också andra
namn som fortfarande används,men man har enats om att det skall
kallas för niacin i fortsättningen. Niacin är egentligen en faktor i två
koenzymer, nödvändiga för att utlösa energi från födoämnen i kroppen.

År 1867 då Huber upptäckte nikotinsyra togs första steget i niacinets historia.
År 1914 kunde Funk isolera det ur risskal och 1915 bevisade Goldenberger
att pellagra berodde på niacinbrist.


Men inte förrän 22 år därefter började man behandla pellagra med niacinamid.

År 1947 visade man att niacin också kan göras i kroppen med hjälp av aminosyran tryptofan.

Niacin ingår i flera enzymsystem och spelar en roll i mer än 50
ämnesomsättningsreaktioner. Detta främjar tillväxt, magsaft, galla
och tillverkning av hormoner. Niacin har en egendomlig inverkan på
humör och personlighet. Man kan normalt vara psykiskt stark, lugn
och glad. En brist på niacin förvandlar en till oigenkännlighet. Man
blir rädd, misstänksam, skygg och förvirrad. Man blir starkt deprimerad
och förlorar all förmåga att samarbeta med andra.


Tidiga symtom på niacinbrist är bland annat bakteriebeläggning på tungan,
dålig andedräkt, rödflammig tunga, nervositet, inre spänning, huvudvärk,
retlighet, sömnlöshet och minnesförlust.

Ibland kan störningarna bli så allvarliga att offret blir rädd för sig själv
och söker mentalvård. B3 inducerad psykos är vanligt. Vid särskild svår
brist kan depression och misstänksamhet bli så utpräglad att våldsdåd blir följden.


Pellagra visar sig i hudutslag som kan förväxlas med solbränna, eftersom
de oftast förekommer där kroppen utsätts för solljus.
Huden torkar, spricker sönder och fjällar. Under senare tid har schizofreni
framgångsrikt behandlats med niacin (ofta också med en glutenfri kost).
Behandlingen har bestått i 1000-3000 mg niacin och 2000 mg C-vitamin
tre gånger per dag i samband med proteinrika måltider.
80 % av patienterna rapporteras bli friska. Metoden prövades först av
den kanadensiske läkaren Abram Hoffer, men har numera introducerats
på många mentalsjukhus.


Med Hoffer - Osmonds diagnostiktest för schizofreni (HOD) har man gjort undersökningar även av friska personer vid skolor, ungdomsvårdsskolor,alkoholistanstalter och fängelser. Det visade sig att 15 % av studenterna hade schizofrena tendenser. Bland de övriga var procenten så hög som 80%.


Näringsbrist via skadad tarm eller slarv med kosten påverkar alltså hjärna och nerver lika mycket som övriga kroppsdelar. En lindrig niacinbrist kan geett förmörkat medvetande med inbillade orättvisor, retlighet och misstänksamhet vilket helt kan förstöra familjelivet. Brist på alla vitaminerär vanligt. En bättring kan ske snabbt om man intresserar sig för näring/kost och skaffar sig kunskaper.


Normal blodnivå av niacin är 0,42-0,84mg per 100ml blod. Officiellt rekommenderad daglig mängd är: 8 -15 mg Kvinnor 13 mg. Män 18 mg.
Att siffrorna är så små beror på att niacin också kan göras i kroppen av
aminosyran tryptofan. 60 mgtryptofan kan omvandlas till 1 mg niacin.
Men vem kan hålla reda på hur mycket tryptofan man äter ?
Forskare har kommit fram till att man bör äta minst 50 mg niacin per
dag för att vara säker på fysisk och psykisk hälsa.


Naturlig kost med de största mängderna niacin innehåller 10-100 mg
per 100 g. Niacinrik föda är nöt-, kalv-, kyckling-, svin- och fårlever,
rostade jordnötter, oskalat ris, kalvhjärta, svin- och nötnjure, kalkon,
tonfisk, hälleflundra, svärdfisk och öljäst.
En tredjedel av vitaminet utsöndras inom ett dygn med urinen.
Förluster är oundvikliga vid kokning.
Det absorberas sämre vid sjukdom. Antibiotika förstör niacin.
I korn, fröer och grönsaker finns niacin bara i bunden form.
Vid bristsymtom är det lämpligt att öka dagsmängden till 500 mg
under några dagar. Proteinintaget bör samtidigt vara minst 100g per dag.
En förbättring av bristtillståndet kan märkas på mindre än en vecka.


KOLIN
Kolin är ett av de B vitaminer som har varit föremål för intensiva
vetenskapliga diskussioner på hög nivå. Kroppen kan nämligen i
viss mån tillverka det själv av aminosyran metionin. Diskussionerna
har alltså gällt om kolin skulle anses som ett vitamin eller inte.
Aminosyran metionin behövs emellertid i första hand av kroppen
för uppbyggnad av vävnader. Det som blir över förvandlas till kolin
om det redan finns tillräckligt med B12 vitamin och folinsyra i
organismen. De båda vitaminerna ingår nämligen i det enzymsystem
som förändrar metionin till kolin.

Kolin är för övrigt lika oumbärligt för varje cell som övriga B vitaminer.
Därför tycker man diskussioner är onödiga - huvudsaken är att man på
något sätt får i sig så mycket av ämnet som behövs. Kolin ingår i flera
enzymsystem och är nödvändigt vid produktion av nukleinsyra i
cellernas kärnor. Det är med i fetternas ämnesomsättning och ingår i
nervsystemet som acetylkolin.


Acetylkolin är det ämne som utlöser nervimpulser. Kolin ingår i lecitin, en
fosfolipid, som tillverkas i levern. Lecitin är med vid fettransporter, ser till
att cellerna kan utnyttja kolesterol och fett i blodet samt ökar produktionen
av galla från kolesterol.

Lecitin finns i alla cellstrukturer, men särskilt i nerv och hjärnceller.
De utgör ca 30 % av hjärnans torrvikt och 73 % av leverfettet.

Brist på kolin förorsakar i första hand huvudvärk, förstoppning, dåsighet
och medvetenhet om hjärtslagen. Större brist ger hög kolesterolhalt i
blodet, högt blodtryck, äggvita och blod i urinen och så småningom
ödem, njurskador och synstörningar. Det mest kända symtomet är fettlever.
Det minst kända är att levern inte kan tillverka lecitin, vilket har till
följd att kolesterol kan lagras i ådrorna.
Cancer: Vid djurförsök har man funnit att även en lindrig brist på kolin

minskar motståndskraften mot spontan levercancer.


Hjärtsjukdomar: Dr Lester M, Morrison vid Los Angeles Countrysjukhus
har studerat 600 patientersom överlevt hjärtattacker för att komma fram
till kolinets effekt på hjärtsjukdomar.
Patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen gavs kolin, men
ingen medicin. De fick äta vad de ville -inte minst lever och ägg.
De flesta blev snabbt bättre. Kolesterolmängden i blodet minskade
och många kunde återgå till arbetet. Kontrollgruppen fick de vanliga
medicinerna, nitroglycerin, digitalis och så vidare.


De hade en mycket högre procent av nya hjärtattacker och fler dödsfall
än kolingruppen. Dr Morrison nådde ännu bättre resultat vid ett förnyat
försök med en liknande grupp som han behandlade med kolin, inositol
och koncentrat av de övriga B vitaminerna. Gruppen förbättrades snabbt
och många av patienterna förklarade att de aldrig mått bättre eller känt
sig friskare.
Ingen av dem fick nya hjärtattacker medan behandlingen pågick och
ingen dog. Kontrollgruppen som fick standardmedicin hade 25 % dödsfall.


Eftersom kolin av många inte anses som ett "riktigt vitamin" och kroppen eventuellt kan göra det själv har inget dagligt behov fastställts officiellt.
I allmänhet anser emellertid de forskare som arbetat med vitaminet att 1000 mg är en lämplig dagsmängd. Vid hög kolesterolnivå i blodet bör höjas till 3-5000 mg. Lämplig dagsmängd beror också på hur procent mättat fett som ingår i kosten, ju högre procent desto mera kolin behövs.


De bästa naturliga källorna till kolin är lever, som innehåller 400- 600 mg /100 g, vetegroddar (bör undvikas) med 800 mg /100 g och ägg med 500 mg /100g. En rågad matsked öljäst innehåller mellan 40 och 180 mg kolin, beroende på öljästens kvalité. Ett särskilt påtagligt kolintillskott är granulerat lecitin som också innehåller inositol. En matsked lecitininnehåller 225 mg kolin och 250 mg inositol.





Högt blodtryck: Vid djurförsök upptäcktes att om man hindrade djuren att
få kolin framkallades högt blodtryck. Därför gjordes ett experiment med
158 människor med extremt högt blodtryck.
Av dessa hade dessutom 22 blödningar i hjärna och ögon, 19 nefritis,
3 diabetes och 3 hjärtbesvär. Alla hade gått på standardmedicinering
utan resultat i mer än ett år. Då kolinbehandlingen började användes
inga mediciner.
Resultatet av behandlingen visade sig redan inom en vecka genom att
många smärre besvär försvann. Efter tre veckor hade blodtrycken i medeltal
fallit 31 mm systoliskt och 20 mm diastoliskt.
Kapillärväggarna hade ökat i styrka. I en tredjedel av fallen sjönk
blodtrycket till normal värden.
Stress och åderförkalkning är andra orsaker till högt blodtryck.
För att en bättring ska bli bestående fordras därför förutom kolin och
ett rikligt intag av de övriga B vitaminer och en riktig kost i största
allmänhet. Dessutom extra kalium. Lecitin är oumbärligt för smältning,
upptagning och transport av blodfett. Det assisterar A, D, E och K
vitaminerna som upplöses i fett.

Det är nödvändigt för att cellerna ska kunna utnyttja fett. Som delar av
lecitin har antagligen både kolin och inositol sina viktigaste funktioner.

Åderförkalkning finns det enligt läkarna varken behandling eller bot för.
Därför rekommenderas en kost fri från kolesterol vilket innebär att så värdefull kost som bland annat lever och ägg för bjuds. Kost innehållande för lite fett gör dessutom att aptiten blir enorm. Fett är nämligen viktig för mättnadskänslan. Följden blir att en mängd kalorier, vanligen från stärkelse och socker, äts istället. Sådan kost förändras snabbt till omättat fett i kroppen. Resultatet blir då tvärtemot det avsedda. Blodfett och kolesterolhalt ökas våldsamt. Fettpartiklar och kolesterolpartiklar ökar i storlek. Mindre kolesterol förvandlas till galla. Kosten får levern att producera nytt kolesterol i massor.

Allt beror på att en del läkare av någon underlig anledning ser rött då man talar om lecitin. Det förnekas att lecitin har något som helst berättigande i kroppen fast det produceras av levern, finns i varje cell, i hjärnan och i nervtrådarnas skyddshöljen. Lecitin är så tillförlitligt undersökt att det inte är något tvivel om dess värde som motvikt till kolesterol. Lecitin och kolesterol balanserar varandra.

Problemet med åderförkalkning kan vara så enkelt som att ge patienten 2-6
matskedar granulerat lecitin dagligen. Blodets kolesterolhalt sjunker omedelbart. Lecitinet finfördelar nämligen kolesterolpartiklarna som sedan lätt utnyttjas av vävnaderna. De löser även kolesterolavlagringarna i ådrorna, men detta tar vanligen lång tid.



*Vill du läsa mer om vitaminer, mineralers och aminosyrors betydelse och funktion?
Kampanj med sänkt pris och fri frakt pågår tom 15 september. Besök: www.kunskapskällan.se








U

Iklan Atas Artikel

https://mesinmotor12.blogspot.com/

Iklan Tengah Artikel 1

loading...

postingan klan

loading...

Iklan Bawah Artikel

loading...